FiA

Allt börjar med att jag blir så jäkla motiverad till att sluta röka.
Har aldrig haft så stor motivation.
Jag startar med de.
misslyckas första dagen, och andra dagen men tredje dagen så kör jag på...
Och lyckas att hålla mig rökfri nu i 5 dagar. Minus en cigg och en fimp på 5 dagar. så stolt över mig själv.
Men varför är jag inte glad?
VARFÖR?
Det känns som att hela mitt liv har gått i kras, men de har ju inte gort de..
men varför känns de så då?
Varför gråter jag?
Jag har allt jag vill ha. Men endå känner jag mig ensam.
Tycker så synd om Alexz att jag känner så här.
kan ju inte förklara vad de är som är så svårt.
Känns som att jag stänger honom ute.
Men vad ska jag säga när jag själv inte vet vad de är?
JAG vet inte. Jag vet ingenting känns de som...
Allt är bara så ............
Vet inte längre vad jag skriver...
skiter i o skriva nu...

hej då