FiA

då var inte allt så jävla komplicerat.

(fast kanske kändes de så då?)

 

Livet är fullt med beslut att ta.

Somliga lättare än andra, somliga svåra och någonstans hoppas man på att man aldrig behöver ta dom.

Men endå så måste man.....

Är det de som kallas att vara vuxen?????

alla dessa jävla beslut hit och dit.

 

Men va vore livet utan motgångar och tragedi?

då skulle man väl klaga för det...

 

och dessa jävla brännande tårar bakom ögonen som bara vill fram....

Jag vill inte, jag vill inte gråta....

jag trycker dom tillbaka tills det inte längre går.....

 

Helvete för detta med känslor och tvivel.....